Läkarstämman 2001: Specialistvård- Adekvat medicinsk rådgivning

(Uppdaterad 2010-11-30)

Information till remittatörer:

Talträningsbehandling av barn/vuxna som stammar och/eller skenande tal enligt metoden Comprehensive Stuttering Program (CSP) och PFSP. (F98.5) Stamning, (F98.6) Cluttering

Helena Forne-Wästlund, leg logoped: e-post: info@ prosodi.se Wästlunds Logopedmottagning, Hybelejens gata 2, 653 40 KARLSTAD VERKSAMHET: SPECIALISTVÅRD Comprehensive Stuttering Program (CSP) DIAGNOSKODER ÅTGÄRDSKODER F 98.5 Stamning F 98.6 Cluttering Z 50.5 Talterapi, Rehabiliteringsåtgärd

FÖREKOMST

Ungefär 1% av världens vuxna befolkning beräknas stamma, vilket för Sverige ger en nedre siffra på 60.000 personer. De flesta stammar utan någon orsak sk idiopatisk stamning. Den idiopatiska stamningen debuterar när talutvecklingen kommit igång och upp till puberteten. De flesta börjar stamma mellan 2 och 5 års ålder. Prevalensen av stamning hos barn går ner i samband med puberteten och därefter. Med andra ord är risken för att börja stamma (idiopatisk stamning) efter puberteten så gott som obefintlig. Vissa barn som stammar tillfrisknar spontant, medan andra gör det efter en kort behandling. 84% av alla barn som stammar har tillfrisknat vid 16 års ålder. (Andrews et al 1983). De som är kvar behöver specialiserad och tidskrävande behandling. Tre gånger så många pojkar som flickor stammar, och denna snedhet i fördelningen mellan könen ökar med stigande ålder. Förvärvad stamning kan inträffa hos normaltalare efter traumatisk eller vaskulär hjärnskada. Tillfrisknandet kan ske spontant eller efter stamningsbehandling med talträning, och ibland även när man utrymt det skadade området exempelvis efter en blödning eller hjärntumör.

NY BEHANDLINGSSTRATEGI: Precision Fluency Shaping Program (PFSP) i kombination med Kognitiv beteendeterapi – Comprehensive Stuttering Program (CSP)

Denna behandlingsform innebär ett förändrat synsätt på stamning, från att behandla stamning som om det vore primärt psykiskt betingat (icke- undvikandeterapi) till att behandla stamning som i grunden ett fysiologiskt betingat funktionshinder, som medför sekundära problem i kommunikationen med andra, vilket de senaste 40 årens internationella forskning och ICD-10/ICF understödjer. En adekvat bedömning av huruvida CSP är lämplig behandlingsform för den enskilde patienten bör utföras genom att lyssna till den enskilde patientens behov.

INDIKATIONER – KONTRAINDIKATIONER

för adekvat medicinsk rådgivning (Z 71.9) för ställningstagande till denna form av intensiv talträningsbehandling:

Indikationer för behandling: Barn och vuxna med stamning och/eller skenande tal av lätt- mycket uttalad svårighetsgrad. Patienten måste dessutom vara motiverad till att förändra sitt talmönster genom daglig träning och användande av teknikerna för ökat talflyt under minst ett år. Bra för dyslektiker.

Kontraindikationer mot behandling: Patienter som ej är mottagliga för kommunikation, information och undervisning i grupp tex vid kristillstånd, elektiv/selektiv mutism (F94.0), vanföreställningssyndrom (F22). Även grav DAMP/ADHD (F90.0), grav Asperger (F84.5), röststörning med tremor (spastisk dysfoni) kan ge mindre lyckat resultat.

DIAGNOSTIK

Den som stammar har diagnostiken "med sig". Diagnostik mellan stamning och normala omtagningar är därför bara aktuell vid stamningsdebuten hos barnet eller inom ett år därefter. Differentialdiagnostik mellan stamning och cluttering (skenande tal) är oftast vansklig och dessutom ej särskilt nödvändigt att göra vid denna behandlingsform. I de flesta fall utgör cluttering en delkomponent i stamningsmönstret, med en något mindre problemtyngd än vid stamning. Vid stamning i kombination med andra funktionshinder tex dyslexi, cerebral pares är det viktigt att separera vilka komponenter som härleds från vad för att ge adekvat behandling och ge en realistisk prognos för förväntade behandlingsresultat. Den kliniska "diagnostiken", rutinerna, koncentreras på de komponenter, som är viktiga för prognos och behandlingsresultat: Bedömning av stamningens svårighetsgrad: utefter videoinspelning mätning av stamningsblockeringarnas frekvens, duration och medrörelsernas myckenhet. (SSI) Bedömning av patientens problemtyngd till följd av stamningen, genom enkät med olika påståenden som är förknippade med dessa problem (PSI).

BEHANDLING

Helårsbehandling enligt den kanadensiska metoden Comprehensive Stuttering Program (CSP) ett kombinationsprogram inkluderande talträning enligt Precision FluencyShaping Program - PFSP och Kognitiv beteendeterapeutisk inriktning som problemlösande strategier. Behandlingen har utarbetats för svenska och utvärderats i projektet "Datorstödd talträning för personer som stammar" av Helena Forne-Wästlund i samarbete med Hjälpmedelsinstitutet, Sveriges Stamningsföreningars Riksförbund finansierat av Allmänna Arvsfonden.

Behandlingen innefattar (För ungdomar/vuxna) tre veckors daglig intensiv träning med datorstödd individuelltalträning, talträning i grupp och undervisning i grupp om 5-7 deltagare. De sista dagarna, när patienterna lärt sig ett flytande sätt att tala, tränar vi de nyvunna färdigheterna i olika situationer. På så sätt får deltagarna en stabil vana att använda talteknikerna innan intensivkursen avslutas.

För hemträningen får deltagarna hemträningsprogram för daglig träning i kombination med rådgivning per telefon varannan vecka för individuell planering under ett års tid. Efter 6 månader använder de flesta inte datorn. Då hartalmönstret börjat bli en naturlig vana. Uppföljningshelger anordnas efter 6 mån och 1 år. Barnbehandling: Barn klarar sig på kortare tid och erbjuds barnbehandling på en intensivvecka och en uppföljningshelg.

FÖR RIKSREMITTERING - STAMNING gäller följande kriterier:

A Specialistvård, medicinska skäl
B Specialistvård, patients önskan
C Enligt vårdgaranti: långa vårdköer till behandling inom hemlandstinget.

LOGOPEDISK UTREDNING - KONSULTATION

Utredning av patient för CSP-behandling erbjuds av Wästlunds logopedmottagning inför ställningstagande till riksremittering: Indikationer/kontraindikationer mm. Remisstvång föreligger ej. Även patienter är välkomna att höra av sig.

FORSKNING

Den kliniska forskningen och utvecklingen inom området stamning är en kontinuerlig del av verksamheten.Fördelen är att forskningsresultaten snabbt kan omsättas i den kliniska verksamheten för att utveckla metoden ytterligare. Intresseområdet är behandlingsutvärderingar och lingvistiska - neurolingvistiska aspekter på behandlingsresultaten. Målet är en praktisk - klinisk forskningsinriktning, som snabbt skall finna sin tillämpbarhet. Forskningen bedrivs inom doktorandprojekt.

LITTERATUR

Andrews et al:(1983) Stuttering: A review of research findings and theories circa 1982. Journal of Speech and Hearing disorders, Vol 48, s 226-246, August 1983
Forne-Wästlund,H: (2001) Datorbaserad talträningsbehandling för personer som stammar. Hjälpmedelsinstitutet, Stockholm
Forne-Wästlund, H: (2001) Sammanfattning av utvärderingsprojektet: PLUS 1/2001, Sveriges Stamningsföreningars Riksförbund.
Forne-Wästlund, H: (2001) Abstract till läkarstämman 2001: Avvikande hjärnaktivitetsmönster hos stammare visar på möjligheter till nyaterapeutiskagrepp.
Forne - Wästlund, H: (2000) A phonetic Schedule for adaptation of PFSP into Scandinavian Languages. Proceedings from the 3rd world Congress of Fluency Disorders, Nijmeegen University Press
Forne - Wästlund, H: (2000) The Swedish Comprehensive Stuttering Treatment Program. Proceedings from the 3rd world Congress of Fluency Disorders, Nijmeegen University Press
Forne-Wästlund, H. (2003) Swedish Comprehensive Stuttering Program – Evaluation Two to Four Years after treatment.Proceedings from the 4th world Congress of Fluency Disorders.NijmeegenUniversity Press
Jörgensen, E: (2001) Poster: Client Evaluations of The Swedish Comprehensive Program Universitetet i Gent, Belgien. 4th World Congress of International Stuttering Association (ISA)
Kroll, R.M & de Nil, L.F (1998) Positron Emission Tomography Studies of Stuttering: Their relationships to our theoretical and Clinical understanding of the Disorder. Revue d'ortophonie et d'audiologie Vol. 22, No 4 Decembre 1998.

För jfr icke-undvikandeterapi:

Helltoft-Nilsén, C &Ramberg, C (1998): Evaluation of a Scandinavian intensive program for stuttering in adolescence. Logopedics, phoniatrics, vocology Vol. 24:2 1999

Letter to Editor, Robert M. Kroll (2003) Journal of Phoniatrics & Vocology, Taylor & Francis